Hur ska lärandet se ut för att förbereda eleven för en förändrad värld? En värld där informationen är lätt tillgänglig i realtid och där förändringstakten är hög.
Det innebär att tra­di­tionell disciplinerad kunskap helt enkelt inte räcker till. Moderna organisationsstrukturer förutsätter medarbetate med ett fle­x­ibel situationsanpassat lärande.
Framtiden bygger på organisationer och individer som eff­ektivt och obehindrat kan hantera en turbulent och oförutsägbar miljö. För att lyckas behövs förmåga att se sammanhang och förmåga att snabbt inhämta ny information eller kun­skap och att koppla samman detta till nya perspektiv. Att arbeta interaktivt och integrerat i samspel med andra är viktigt i dag men ännu viktigare i morgon.
Jag tror att vi behöver fundera över hur vi ska tona ned den traditionella me­morerande inlärningsmetodiken med ”kunskapshamstring” till förmån för  metoder för för­stå­else sambands­kop­pling och kunskapsutbyte.  Det nya lärandet är förmodligen mindre linjärt och standardiserat.
Pedagogens främsta upp­gift blir mer  att stimulera och coacha elevens förmåga att utveckla sin kom­petens att lära, reflektera och se samband och mindre att förmedla, be­döma memorerade färdigheter och kunskaper.