Att föräldrarnas utbildningsnivå har ett starkt samband med barnens skolresultat visas mycket tydligt i SVT:s Skolpejl.
Det är enkelt att säga att för att förändra detta förhållande bör skolan ha positiva förväntningar på alla elever.  Alla ska nå målen.
Lika lätt är det inte att hitta rätt sätt att förmedla detta till en tonåring så att det bär frukt.
Jag misstänker att en del av  eleverna som lämnar skolan utan att ha klarat målen har kört fast just i skärningspunkten mellan skolans förväntningar, hemmets syn på utbildning och sin egen förmåga.
Alla människor vill lyckas och bli framgångsrika.  När skolan ställer större krav än eleven känner att han kan leva upp till kan det vara frestande att välja  flykt, strunta i skolan och välja andra arenor att bli framgångsrik på.
Att hitta en bättre balans mellan elevens, föräldrarnas och skolans syn på elevens kapacitet och det stöd som skolan erbjuder är en spännande utmaning.

Men även formerna för utbildningen har betydelse i detta sammanhang. I biografin över Steve Jobs skriver han att det är absurt att undervisningen i amerikanska skolor fortfarande bygger på att lärarna står vid tavlan och förklarar vad som står i läroböckerna. Steve anser att alla böcker, allt inlärningsmaterial  och alla bedömningar ska vara digitala och interaktiva, anpassade för varje enskild elev och erbjuda återkoppling i realtid. Steve hann tyvärr bara påbörja sitt arbete med att i grunden förändra synen på IT i undervisningen innan han lämnade jordelivet.  Men visst har hans arbetet lämnat avtryck.
Nu är det vi som får fortsätta arbetet och gärna i Steves anda ”De människor som är galna nog att tro att de kan förändra världen är de som också gör det”