Svenska Dagbladet har i dag en intressant artikel om skolelever med svag teoretisk begåvning. Det är uppskattningsvis 14 procent av befolkningen som i ett IQ-test antas hamna inom normalvariationens nedre del med en intelligenskvot på 70-85.
De här barnen utreds ofta många gånger för diagnoser som adhd eller dyslexi. Man kanske får fram att barnets IQ ligger i det nedre spannet, men eftersom man inte kan prata om det  på ett respektfullt sätt så kommer de tillbaka igen för nya utredningar. Det måste vara något annat resonerar man. För många barn blir skolgången ett enda långt lidande.

Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet, menar att det i dagens skola finns risk för att en allt större grupp elever med svag begåvning remitteras till sjukvården för utredning.
Det kan vara en plåga att hela högstadietiden få uppgifter man inte förstår. I dagens skola är det dessutom stora krav på förmågor som att kunna planera sitt arbete, arbeta i projekt och att arbeta självständigt, säger Elisabeth Fernell. Hon framhåller att det behövs mer forskning om hur deras studier kan appliceras i den pedagogiska miljön.
Jag tycker att artikeln är läsvärd för alla som jobbar i skolan.
>>Läs hela artikeln här