Sveriges Radio uppmärksammade  i torsdags situationen för skolorna  i Timrå.
Man konstaterar att Timrå ligger mycket illa till i olika skolrankningar och att elevflykten från kommunens skolor skenar.
Ewa Lindstrand (S), kommunalråd menar att arbetssätten som tillämpas i skolorna är ”föråldrat och inte så modern i arbetssättet gentemot barn och ungdomar”.
Utifrån min  erfarenhet som rektor i Timrå kan jag inte se att arbetssätten i skolan i Timrå skiljer sig på något markant sätt gentemot andra skolor i landet.  Vid mina lektionsbesök möttes jag oftast av mycket engagerade lärare som gjorde sitt yttersta utifrån givna förutsättningar  för att eleverna skulle nå målen.
Den stora skillnaden är resurstilldelningen, precis som rektor Fredrik Hammarström konstaterar.  Om han skulle  flytta sin skola  två mil norrut till Härnösands kommun så skulle det innebära sex extra lärartjänster.
Om den resursfördelningsmodell som tillämpades under min tid finns kvar så behöver den ses över.  Jag uppfattade att den fungerade så att den skola som bemannade  skolan enligt den lärartäthet som angavs i modellen  inte hade råd att köpa läromedel och utrustning som behövs för att bedriva verksamheten. Jag misstänker att detta är en anledning till att lärartätheten successivt har urholkats.
Jag tror att Timrå förutom ökade anslag till skolorna även behöver vara mera rädd om det man har. En rädd organisation är ingen modig organisation och det behövs mod och tilltro för att våga förändra.
>> Läs vad Sveriges Radio skriver och lyssna på kommentarer från politiker och föräldrar.