Våra politiker vill satsa på skolan men tyvärr är så är det många vindlande turer innan de ekonomiska resurserna når fram till barnen/ungdomarna.
Läste i Västerbottens Kuriren denna vecka att Umeåskolorna saknar 62 miljoner för att man ska få ekonomin att gå ihop för 2015. Den främsta anledningen är att skolan int
e får någon uppräkning för en elevökning på 400 elever. För att rädda situationen hoppas man få del av de extrapengar som regeringen satsar på skolan. Var det så det var tänkt?
Så länge skolan flyter fritt mellan stat och kommun så är det tydligen rätt riskfritt för politiker att lova satsningar på skolan.
-
Senaste inläggen
Arkiv
- september 2017
- april 2017
- februari 2017
- oktober 2016
- mars 2016
- mars 2015
- februari 2015
- januari 2015
- oktober 2014
- juli 2014
- juni 2014
- april 2014
- mars 2014
- februari 2014
- januari 2014
- december 2013
- november 2013
- september 2013
- augusti 2013
- juli 2013
- maj 2013
- april 2013
- mars 2013
- januari 2013
- december 2012
- november 2012
- oktober 2012
- september 2012
- augusti 2012
- juli 2012
- juni 2012
- maj 2012
- april 2012
- mars 2012
- februari 2012
- januari 2012
- december 2011
- november 2011
- oktober 2011
- september 2011
- augusti 2011
- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- februari 2011
Kategorier
- Barn med hög begåvning
- Barn som far illa
- Berättande
- Den övervakade skolan
- Entreprenörskap
- Hållbar utveckling
- IT
- Klass 9A
- Klimat
- Kreativitet
- Kul saker
- Kultur i skolan
- Kunskap
- Lektionstips
- Matematik
- Nya skolan i Timrå
- Resa
- Samverkan internationellt
- Samverkan lokalt
- Samverkan regionalt
- Skola
- Skolan i Timrå
- Skolforskning
- Skolidrott
- Slöjd
- Uncategorized
- Värdegrund
- Webbtips
Sidor
-
Gör som 8 andra, prenumerera du med.
Meta
Johaniskolan 
Det här problemet är ändå tydligare i små kommuner – när man har systemet med elevpeng. En minskning med några få elever på ett program innebär en minskning av de ekonomiska resurserna utan att kostnaderna reduceras i motsvarande grad.
Visst och då kommer sjunkande kvalitet som ett brev på posten. Resultatet syns i PISA.
De sjunkande resultaten i PISA gäller grundskolan. I den skolformen slår ändå inte, några elever mindre, lika hårt som det kan göra på ett gymnasieprogram i en liten kommun…
Tyvärr verkar kommunerna ha en ekonomisk modell där man ger skolan en summa pengar utan att först ha undersökt hur mycket pengar som skolan egentligen behöver. Om kommunens budget gäller kalenderår och skolans för läsår så hamnar man dessutom i ”otakt”. Skolan har ju svårt att göra sig av med personal och lokaler mitt under ett läsår ”bara” för att budgeten visar sig vara otillräcklig.